Jag önskar att min Heidi också gillade musik på det där sättet :P

eller detta hade passat henne bättre haha

Det bästa är att göra ingenting med dig.. Bara Du&Jag..
Så är det alltid när vi träffas. Folk har TUR om dom får träffa och umgås med oss :P

Vi går in i vår bubbla, där det mesta är som att sväva på rosa moln. Mitt i allt kaos kommer vi rullandes i vår awesome bubble   

Hur skulle min värld se ut utan dig mitt hjärta...

Det gör ont av bara blotta tanken att inte ha dig i mitt liv.

Dom här reklamerna tycker jag är så konstiga.

Dom har samlat massa tips till alla tonårsföräldrar också på systembolagets hemsida.

Att säga nej till sin tonåring ang alkohol kanske inte är så lätt, men där finns heller inte något rätt eller fel sätt.

Vissa bjuder sina ungar och dom lär sig faktiskt respekten med alkohol. jag lärde mig det från början iaf, jag ville inte bli full och göra bort mig -som antagligen många vuxna runt omkring mig gjorde eftersom jag inte tyckte det var roligt att dricka från början.

Jag tyckte det var roligt att smaka. Mina syskon är precis lika dana.

När jag var fjortis så fejkade jag ofta en fylla, just för att jag inte gillade sprit. Jag gillade inte tanken på att känna mig full -även om jag inte visste hur det skulle kännas.

Andra bjuder inte på alkohol och är jättestränga och får ungar som smygkrökar sönder sig själva. Ungars tänk "bäst att dricka så mycket som mörjligt nu när jag väl har chansen"

Så jag tror på att det är väldigt individuellt, och att man istället ska snacka med sina ungar. Ha öppen relation, för det tror jag är viktigast.

När jag blev full första gången när jag var 16 så vågade jag gå hem och lägga mig.

En som absolut inte får dricka för sina föräldrar och har stränga regler ang alkohol dom hamnar ofta på ställen dom inte borde. Just för dom inte vågar eller kan gå hem. och hela alkohol grejen blir en dålig grej.

Så att vara neutral till alkohol, eftersom den ändå är laglig menar jag. Man får förklara det där med alkohol, inte vara för hård eller för snäll.

Lära ungarna respekt, till ALLT!

Allt jag borde göra är att höra av mig till facket. Jag har gjort det innan men inte kommit någonvart. Det var skitirriterande. kändes som om jag var fel, fast jag absolut aldrig var det.

Jag har jobbar sen 05 inom vården, jobbat nästan alla storhelger sedan dess,haft sommarjobb varje sommar + gått på schema,"olaliga" scheman. Typ ett A4 med massa tider på. inget avtal eller något. jag har bara varit tacksam och tagit emot.

Det funkar såhär inom vården, att ju mer man jobbar desto mer dagar får man till ett såkallat "konto" (las.dagar) -och när man kommit upp i ett par 100 dagar så blir kommunen skyldig att ge en anställning.

Dom dagarna är jag uppe i för längesedan. Jag har kämpat om att få rätt på det, men där är ingen som lyssnar på mig pga mitt lilla misstag 2009. jag blev dömd till döden då,och det verkar som om kommunen gett sig fan på att inte anställa mig sedan dess.

Det har varit massa problem runt mig. Jag har inte fått rätt behandling som en anställd ska ha, som tex avtal och sådär.

Man har hållt mig på som timvikarie, där jag rings in när jag behövs.

Ofta får jag tider inbokade i förväg så jag vet lite om hur jag jobbar..

jag önskar att facket kunde gå in och ordna upp allting, men facket i min kommun verkar stå på samma sida som arbetsgivarna och blundar för hur timvikarier behandlas.

Nu går en strejk igång inom vårdförbundet som bla betyder att dom inte får ringa in vikarier, och för att inte sitta i skiten så har jag fått anställning på 53%.

Skulle någon bli sjuk eller något så får jag rycka in. Eller i vilket fall som helst så måste dom sätta upp dagar eftersom dom skriver avtal med mig om 53% arbete.

Man duger jättebra när dom känner för det.

Jag hoppas verkligen på en anställning efter sommaren.

Då ska dom få se ;) Mina planer är awesome :D det är den fast anställningen som fattas..

Var en som frågade mig om jag saknade min "syster" -1. hon är inte min syster. jag blev kallad hennes syster för att jag stod henne närmast. När mamman inte brydde sig blev jag flickans "hjälte",typ.

Dom som känner mig eller har varit här länge förstår precis ;)

Iaf. jag har inte pratat med tjejen på mer än 1 år. Jag bryr mig inte om henne alls längre. hon förtjänar inte det.. och det gör mig inte ledsen att hon inte förtjänar min omtanke. hon får skylla sig själv helt enkelt.

jag kan till och med se bilder på henne och mig utan att bry mig speciellt mycket.Lyssna på låtar som jag fått av henne rör mig ingenstans.

jag har haft ett hat mot henne en gång innan,då jag verkligen önskade livet ur ungen. Snackade inte på måånader. Sen bara en dag räckte det att hon kom fram och öppnade munnen om något oviktigt och allt rann av mig. Bara så, och jag älskade henne som förr igen. "Gick på" aaallting igen.

Men denna gången rann bägaren över fullständigt,då för mer än 1år sedan.

Hon har bett om ursäkt, kind of, och gjort massa heders tal till mig som absolut inte rör mig i ryggen.

och jag skulle aldrig göra om samma sak för henne som jag gjort, inte ens om jag så fick maassor med pengar för det.

Så svaret kort och gott är :P -nej jag saknar inte henne. Tänker inte på henne speciellt mycket..

Hon är försvunnen ur mitt liv och lär aaldrig dyka upp här igen.

Idag gick min gräns på godis ätandet. jag har ätit godis konstant i 3 månader typ. Först var det Thailands fel att jag var så sugen på svenskt godis. Sen har det bara rullat på och jag har tänkt hela tiden att jag måste röra mig mer eftersom jag inte kan låta bli godis. jag rör på mig MEN iam a meatball anyway...

idag när jag kom hem till mamma så säger hon: Du har blivit lite rundare eller ?

Bara aaah! ja jag vet, det är godisets fel. jag rör på mig men bara växer :( ååh jag vill inte ge upp my best friend tjoocklad (choklad) iam in love, and for real this time...

Men nä, jag bestämde mig. Inget mer godis nu förrän jag fyller år. och sen efter min födelsedag så får jag inte äta någon sötsak fram till midsommar. Sen efter midsommar har jag inte fler mål utan kan börja tänka på vinter"pälsen" igen ;P Hahaha jag bara skoja.

Men jag är så dålig på sånt här extremt skit.

Vissa är ju såna som inte alls äter godis eller onödigt fett eller bla bla.

Jag är sån som lever lagom ohälsosamt. IBLAND äter för mycket godis, inte alltid utan bara lite lagom och gör det ibland... :P

Samma med träning, jag tränar ibland och då väldigt hårt -men sen får det vara bra. inget extremt.. :P

iaf, jag har gått upp 3 kg.. och det är dom 3kg som gör mig för fet. Jag är mullig i vanliga fall och sen när dom 3 kg kommer så baaääm fetma på laaaagom nivå ;P

Haha nej men det är såna jobbiga kg. Allt blir jobbigare helt plötsligt..

Jag vet att jag bara behöver sluta att äta som om världen var gjord av sockervadd och röra på mig lite, sen är kg borta.

Meen ååh! jag vill äta goodis! eller choklad..

Som just nu i denna stund är jag så sugen på någonting så jag håller på att bli galen. Vill bara gå och göra en chokladkaka som en riktig tjockis :P