Direktlänk till inlägg 22 april 2013
Var en som frågade mig om jag saknade min "syster" -1. hon är inte min syster. jag blev kallad hennes syster för att jag stod henne närmast. När mamman inte brydde sig blev jag flickans "hjälte",typ.
Dom som känner mig eller har varit här länge förstår precis ;)
Iaf. jag har inte pratat med tjejen på mer än 1 år. Jag bryr mig inte om henne alls längre. hon förtjänar inte det.. och det gör mig inte ledsen att hon inte förtjänar min omtanke. hon får skylla sig själv helt enkelt.
jag kan till och med se bilder på henne och mig utan att bry mig speciellt mycket.Lyssna på låtar som jag fått av henne rör mig ingenstans.
jag har haft ett hat mot henne en gång innan,då jag verkligen önskade livet ur ungen. Snackade inte på måånader. Sen bara en dag räckte det att hon kom fram och öppnade munnen om något oviktigt och allt rann av mig. Bara så, och jag älskade henne som förr igen. "Gick på" aaallting igen.
Men denna gången rann bägaren över fullständigt,då för mer än 1år sedan.
Hon har bett om ursäkt, kind of, och gjort massa heders tal till mig som absolut inte rör mig i ryggen.
och jag skulle aldrig göra om samma sak för henne som jag gjort, inte ens om jag så fick maassor med pengar för det.
Så svaret kort och gott är :P -nej jag saknar inte henne. Tänker inte på henne speciellt mycket..
Hon är försvunnen ur mitt liv och lär aaldrig dyka upp här igen.
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...