Haha min bror alltså :P

HA-Ha-Ha-hahaha aaaw
 

....Så jävla jobbigt. Säger man för mycket så "åker man fast". Dömd till döden.. yttrandefriheten är hårfin! gränsen mellan rätt och fel ligger väldigt nära varandra,ibland så nära så man kör på båda samtidigt utan att något händer mer än att det blir kaos för en eller en grupp människor. men man själv kommer ur det helskinnade. Speciellt om du anses ha liiiiiiite bättre status än andra människor. Du kan tex vara högt uppsatt inom ett jobb så har du dockor att leka med under dig. Behöver inte stå för så mycket själv men har rätten att bestämma över andra...

jag är så trött på alltihop så jag helst av allt bara hade velat skrika rakt i ansiktet på vissa människor hur jävla dumma  i huvudet dom är. Hur misslyckade dom egentligen är som har mage att leka med andra människor. Att dom inte kommit fram till bättre sätt att vara i vuxen ålder är tragiskt,vad fan har dom varit med om för trauma som dom inte fixat till under hela livet ??. Vuxna människor som beter sig värre än vad man gjorde i högstadiet, värre än mobbningen av barn. Barn är iaf rätt ut,säger vad dom tänker. Skiten från vuxna människor är alltid mycket smutsigare. tisslar och tasslar, undanhåller viktig information bara för att dom kan. (gör aldrig något bara för du kan..du är nolla, inte bättre än någon. gör grejer för att du vill, stupid!-my strategi in life)

Imorgon ska jag samla mig, och försöka få fram hur självklart allting är. och att dom kan sluta leka nu för det självklara har kommit upp till ytan. ingen återvändo bakåt, nu måste vi ta steget framåt! Jag ska få det jag förtjänar! jag offrar ingen energi längre, för jag är framme i mål sedan länge! Jag står bara och väntar på att få medaljen, som dom verkar ha GÖMT!

jag talar kanske i gåtor, men så får det vara. jag får inte säga för mycket, för då straffar det mig själv, trots att jag har all rätt. men som sagt,yttrandefriheten är hårfin, tunn som fan!

Förr satt man typ alltid och kolla roliga klipp... Haha så jävla kul vissa alltså. Halv dött framför datorn ett par gånger. Spelat dom om och om igen.

Trillade över denna för ett tag sedan. Haha såå söt!!

Hahaha

My tummy hurts! Hahaha

Helt känslomässig ikväll. Vill bara gråta, och för massa löjliga grejer. Eller löjligt är det inte, men det är löjligt att bli känslomässigt fucked up för det :P

Min moster har fyllt år idag. Ska till henne imorgon eftersom jag jobbat idag.

Började tänka massa grejer kring henne med tanke på hennes dag...

hon är verkligen varit en klippa i mitt liv. Hon har alltid funnits där, trots att vi bråkade väldigt mycket som små.Kallades katt&hund. Varierade vem som var katten och klöste ut ögonen på vem.

Hon är ju bara 3 år äldre än mig. Mamma fick ju mig redan som 20åring, och mormor fick sitt sladder barn vid 40års ålder...

Så det är inte så sjukt som det kanske låter. Jag är så van vid att alla blir så chockade när jag säger att min moster är 3år äldre bara... inget konstigt egentligen.

Min moster har alltid funnits där, gjort min barndom trygg.

Lekte nästan alltid, och som roligast och mest spännande har jag haft med henne.

Hon kom alltid hem till oss på morgonen och väckte oss innan skolan. Det jag tyckte var mysigast var när hon alltid kom med lussebullar och varm choklad på lucia.

När jag mådde som sämst för några år sedan så ställde hon upp att finnas där, försöka förstå. minns ett utbrott jag fick och hon kom cyklandes höggravid efter mig. jätteorolig och ledsen för hur jag mådde. Jag älskar den känslan hon gav mig då. Tryggheten om att någon fanns där..

jag älskar henne så mycket. Hon är verkligen världens bästa moster.

Önskar jag kunde vara där för hennes barn så som hon varit för mig. Det gör mig ledsen att jag inte klarar av att vara där så mycket för dom.

Så mycket som min moster gett mig genom att bara finnas där, vill jag ge tillbaka till hennes barn. Eftersom jag vet hur bra man mådde...

jag vet att min moster vill ha någon där så som hon varit där för andra. och hade allt varit annorlunda,hade jag varit mer.....som jag skulle (??), så hade jag varit där.

jag har tiden till att vara där mer, jag har kärleken. jag stoppar bara mig själv, som med allt annat...

Vet inte om någon förstår vad jag skriver om, varför jag går så djupt på det. iam in that time off month, och istället för att vara deprimerad och full av självhat och dödslängtan så är jag istället ledsen. Vilket är bra, men nästan lika jobbigt som självhatet och dödslängtan. (jag borde inte vara brud, tål inte kvinnohormoner!)

Jag har tänkt massor idag..

På min lilla mamma oxå,hela min familj, och på många av mina nära vänner.

jag är så ledsen för att jag inte kan vara där, vara mer närvarande,ställa upp.

Speciellt mina vänner, dom förtjänar inte min nonchalnata stil, för dom har visat tydligt och många gånger att dom är här för mig oavsett vad!

jag har tappat självkontrollen helt... och jag vet inte var jag hittar den igen.

Det är svårt att vara sig själv, när man inte vet vem man är.

jag vill inte tycka synd om mig själv, men det är tragiskt när man märker hur man försvinner som människa. ingenting gör sig som man vill, det känns som hela världen är emot en.

Att behöva oroa sig för vem som är sann eller falsk,för att skippa allt falskt så man inte förstör det lilla som är kvar inom en -hoppet, I guess.

jag försöker men det känns som jag går i motvind i en gigantisk storm, jag står helt still trots kämpandet framåt.. det känns som att ryggsäcken är för tung,som att jag aldrig kommer ifrån mina tunga jäävla ryggsäck!

Var längesen jag skrev såhär rakt ut.

jag skriver alltid utifrån hur jag tänker, alltså hur det sägs i mitt huvud. jag är inte så noga med hur det låter, så är det även när jag pratar.

jag vill man ska förstår mig, och det är kanske lättare i verkligheten där man hör mitt tonläge. "lyssna inte på hur det låter, förstå vad jag menar" var ett favorit uttryck för.

Har fått förklarat för mig senare att folk som inte känner mig kanske inte alltid förstår vad jag menar utan lyssnar först och främst på hur det låter... och ja, det kan bli jävligt fel då jag oftast inte menar så som jag får det att låta.... jag frågar inte frågor med en baktanke, jag frågar för jag vill veta. typ....

Nu spårar det :P

Vet knappt vad jag pratar om länge, och mindre fattar väl ni :P

Ska sova snart..Är trött efter kvällen på jobbet. Allt blir så mycket jobbigare när psyket är lågt.

Bleeh :S