Helt känslomässig ikväll. Vill bara gråta, och för massa löjliga grejer. Eller löjligt är det inte, men det är löjligt att bli känslomässigt fucked up för det :P

Min moster har fyllt år idag. Ska till henne imorgon eftersom jag jobbat idag.

Började tänka massa grejer kring henne med tanke på hennes dag...

hon är verkligen varit en klippa i mitt liv. Hon har alltid funnits där, trots att vi bråkade väldigt mycket som små.Kallades katt&hund. Varierade vem som var katten och klöste ut ögonen på vem.

Hon är ju bara 3 år äldre än mig. Mamma fick ju mig redan som 20åring, och mormor fick sitt sladder barn vid 40års ålder...

Så det är inte så sjukt som det kanske låter. Jag är så van vid att alla blir så chockade när jag säger att min moster är 3år äldre bara... inget konstigt egentligen.

Min moster har alltid funnits där, gjort min barndom trygg.

Lekte nästan alltid, och som roligast och mest spännande har jag haft med henne.

Hon kom alltid hem till oss på morgonen och väckte oss innan skolan. Det jag tyckte var mysigast var när hon alltid kom med lussebullar och varm choklad på lucia.

När jag mådde som sämst för några år sedan så ställde hon upp att finnas där, försöka förstå. minns ett utbrott jag fick och hon kom cyklandes höggravid efter mig. jätteorolig och ledsen för hur jag mådde. Jag älskar den känslan hon gav mig då. Tryggheten om att någon fanns där..

jag älskar henne så mycket. Hon är verkligen världens bästa moster.

Önskar jag kunde vara där för hennes barn så som hon varit för mig. Det gör mig ledsen att jag inte klarar av att vara där så mycket för dom.

Så mycket som min moster gett mig genom att bara finnas där, vill jag ge tillbaka till hennes barn. Eftersom jag vet hur bra man mådde...

jag vet att min moster vill ha någon där så som hon varit där för andra. och hade allt varit annorlunda,hade jag varit mer.....som jag skulle (??), så hade jag varit där.

jag har tiden till att vara där mer, jag har kärleken. jag stoppar bara mig själv, som med allt annat...

Vet inte om någon förstår vad jag skriver om, varför jag går så djupt på det. iam in that time off month, och istället för att vara deprimerad och full av självhat och dödslängtan så är jag istället ledsen. Vilket är bra, men nästan lika jobbigt som självhatet och dödslängtan. (jag borde inte vara brud, tål inte kvinnohormoner!)

Jag har tänkt massor idag..

På min lilla mamma oxå,hela min familj, och på många av mina nära vänner.

jag är så ledsen för att jag inte kan vara där, vara mer närvarande,ställa upp.

Speciellt mina vänner, dom förtjänar inte min nonchalnata stil, för dom har visat tydligt och många gånger att dom är här för mig oavsett vad!

jag har tappat självkontrollen helt... och jag vet inte var jag hittar den igen.

Det är svårt att vara sig själv, när man inte vet vem man är.

jag vill inte tycka synd om mig själv, men det är tragiskt när man märker hur man försvinner som människa. ingenting gör sig som man vill, det känns som hela världen är emot en.

Att behöva oroa sig för vem som är sann eller falsk,för att skippa allt falskt så man inte förstör det lilla som är kvar inom en -hoppet, I guess.

jag försöker men det känns som jag går i motvind i en gigantisk storm, jag står helt still trots kämpandet framåt.. det känns som att ryggsäcken är för tung,som att jag aldrig kommer ifrån mina tunga jäävla ryggsäck!

Var längesen jag skrev såhär rakt ut.

jag skriver alltid utifrån hur jag tänker, alltså hur det sägs i mitt huvud. jag är inte så noga med hur det låter, så är det även när jag pratar.

jag vill man ska förstår mig, och det är kanske lättare i verkligheten där man hör mitt tonläge. "lyssna inte på hur det låter, förstå vad jag menar" var ett favorit uttryck för.

Har fått förklarat för mig senare att folk som inte känner mig kanske inte alltid förstår vad jag menar utan lyssnar först och främst på hur det låter... och ja, det kan bli jävligt fel då jag oftast inte menar så som jag får det att låta.... jag frågar inte frågor med en baktanke, jag frågar för jag vill veta. typ....

Nu spårar det :P

Vet knappt vad jag pratar om länge, och mindre fattar väl ni :P

Ska sova snart..Är trött efter kvällen på jobbet. Allt blir så mycket jobbigare när psyket är lågt.

Bleeh :S 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...

Skulle gå in och beställa lite kläder tänkte jag, eftersom jag ändå inte kan sova på nätterna-trots att jag vaknar tidigt om dagarna... Aja iaf,behövde lite nya tröjor och linne. Går in och börjar bläddra. Och vad i hela helvete är det vi ALLA (ty...

Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...

Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...

Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...