Hahaha

My tummy hurts! Hahaha

Helt känslomässig ikväll. Vill bara gråta, och för massa löjliga grejer. Eller löjligt är det inte, men det är löjligt att bli känslomässigt fucked up för det :P

Min moster har fyllt år idag. Ska till henne imorgon eftersom jag jobbat idag.

Började tänka massa grejer kring henne med tanke på hennes dag...

hon är verkligen varit en klippa i mitt liv. Hon har alltid funnits där, trots att vi bråkade väldigt mycket som små.Kallades katt&hund. Varierade vem som var katten och klöste ut ögonen på vem.

Hon är ju bara 3 år äldre än mig. Mamma fick ju mig redan som 20åring, och mormor fick sitt sladder barn vid 40års ålder...

Så det är inte så sjukt som det kanske låter. Jag är så van vid att alla blir så chockade när jag säger att min moster är 3år äldre bara... inget konstigt egentligen.

Min moster har alltid funnits där, gjort min barndom trygg.

Lekte nästan alltid, och som roligast och mest spännande har jag haft med henne.

Hon kom alltid hem till oss på morgonen och väckte oss innan skolan. Det jag tyckte var mysigast var när hon alltid kom med lussebullar och varm choklad på lucia.

När jag mådde som sämst för några år sedan så ställde hon upp att finnas där, försöka förstå. minns ett utbrott jag fick och hon kom cyklandes höggravid efter mig. jätteorolig och ledsen för hur jag mådde. Jag älskar den känslan hon gav mig då. Tryggheten om att någon fanns där..

jag älskar henne så mycket. Hon är verkligen världens bästa moster.

Önskar jag kunde vara där för hennes barn så som hon varit för mig. Det gör mig ledsen att jag inte klarar av att vara där så mycket för dom.

Så mycket som min moster gett mig genom att bara finnas där, vill jag ge tillbaka till hennes barn. Eftersom jag vet hur bra man mådde...

jag vet att min moster vill ha någon där så som hon varit där för andra. och hade allt varit annorlunda,hade jag varit mer.....som jag skulle (??), så hade jag varit där.

jag har tiden till att vara där mer, jag har kärleken. jag stoppar bara mig själv, som med allt annat...

Vet inte om någon förstår vad jag skriver om, varför jag går så djupt på det. iam in that time off month, och istället för att vara deprimerad och full av självhat och dödslängtan så är jag istället ledsen. Vilket är bra, men nästan lika jobbigt som självhatet och dödslängtan. (jag borde inte vara brud, tål inte kvinnohormoner!)

Jag har tänkt massor idag..

På min lilla mamma oxå,hela min familj, och på många av mina nära vänner.

jag är så ledsen för att jag inte kan vara där, vara mer närvarande,ställa upp.

Speciellt mina vänner, dom förtjänar inte min nonchalnata stil, för dom har visat tydligt och många gånger att dom är här för mig oavsett vad!

jag har tappat självkontrollen helt... och jag vet inte var jag hittar den igen.

Det är svårt att vara sig själv, när man inte vet vem man är.

jag vill inte tycka synd om mig själv, men det är tragiskt när man märker hur man försvinner som människa. ingenting gör sig som man vill, det känns som hela världen är emot en.

Att behöva oroa sig för vem som är sann eller falsk,för att skippa allt falskt så man inte förstör det lilla som är kvar inom en -hoppet, I guess.

jag försöker men det känns som jag går i motvind i en gigantisk storm, jag står helt still trots kämpandet framåt.. det känns som att ryggsäcken är för tung,som att jag aldrig kommer ifrån mina tunga jäävla ryggsäck!

Var längesen jag skrev såhär rakt ut.

jag skriver alltid utifrån hur jag tänker, alltså hur det sägs i mitt huvud. jag är inte så noga med hur det låter, så är det även när jag pratar.

jag vill man ska förstår mig, och det är kanske lättare i verkligheten där man hör mitt tonläge. "lyssna inte på hur det låter, förstå vad jag menar" var ett favorit uttryck för.

Har fått förklarat för mig senare att folk som inte känner mig kanske inte alltid förstår vad jag menar utan lyssnar först och främst på hur det låter... och ja, det kan bli jävligt fel då jag oftast inte menar så som jag får det att låta.... jag frågar inte frågor med en baktanke, jag frågar för jag vill veta. typ....

Nu spårar det :P

Vet knappt vad jag pratar om länge, och mindre fattar väl ni :P

Ska sova snart..Är trött efter kvällen på jobbet. Allt blir så mycket jobbigare när psyket är lågt.

Bleeh :S 

haha oh my. Grym hon ;)

Har varit en jobbig dag. Har känns det varit på G länge, helt orolig i kroppen och sådär. Jättejobbigt när man inte kan stoppa det.

Men ska hoppa in i duchen och skrubba mig, göra ansiktsmask, inpackning i håret. Bara försöka slappna av.

Att försöka få bort all denna negativa känsla är jättejobbigt, för det förvandlas till ilska. jag blir jätte sur och arg. Och det är jobbigt för jag kan inte sätta fingret på var ilskan kommer ifrån,och det är jobbigt att vara arg utan att ha någinting att vara arg på.

Varför jag inte bara slutar bry mig när jag säger till mig själv att mina negativa känslor inte är någonting att bry sig om.

jag hatar det.

jag vet så väl, jag känner igen alla tecken och ändå kan jag inte göra någonting åt det.

Allt är bara jobbigt...

Duschen kallar nu. wish me good luck! :P

"Vi är barn av våran tid, en produkt av era fel
Formad egocentriskt, och känslomässigt stel
Men de känns som jag skriker, men ingen som kan höra det
Om vi inte älskar oss själva, vem fan ska då göra det?"

"Låt mig lätta på mitt hjärta, innan mitt liv rasar sönder"

Suck my cockiness
Lick my persuasion
Eat my poison
And swallow your pride down, down

Jag måste bara få ut en grej alltså. Lite halv irriterande sådär..

Jag hade en "lillasyster" för snart ett år sedan, man kan säga att hon dog.det kändes som det ändå så aa.

Hela historien är helt lång och komplicerad men hon och jag fastande för varandra då för flera flera år sedan då jag hade ett förhållande med hennes bror, första "seriösa" förhållandet, iaf för mig. Men iaf, det är skitsamma nuförtiden :P

jag tog verkligen den lilla tjejen till mig eftersom hon inte hade det så lätt. Gav henne tak över huvudet,kärlek,självförtroende, och sånt för att hennes mamma var/är alkoholierad egoist.

Iaf,  efter många många måååååånga hugg i ryggen och lögner av denna lilla tjejen och lite av hennes familj, trots att jag verkligen gjorde allt aallt aaaaaaalllt för henne, så gav jag upp efter en helt sjuk händelse egetnligen, och bad henne att aldrig mer höra av sig till mig! jag hatade henne och menade verkligen varje ord jag sa till henne just då.

Jag har kastat henne förr, eftersom hon är en lömsk liten hoe, men eftersom vi haft det bandet vi hade mellan oss så har jag alltid förlåtit henne, och gått i samma fälla åter igen, där hon fullständigt hugger ner mig helt blodig efter ett tag -blir hon utan drama för länge dödar hon till och med dom hon älskar verkar det som...

Det har alltid börjat med att hon skickat ett meddelande där hon skriver vem jag är för henne, och att hon är mycket bättre nu och tusen förlåt för allt hon någonsin gjort och att jag är den som får henne stark bla bla bla bullshit..... Alltid detta, eller att hon måste prata med mig om världens viktigaste sak.

Denna gången har jag inte gått på något sånt-för jag har verkligen slutat bry mig... jag menar allt som jag sagt! Tror det blev tredje gången gilt, nu har jag tappat allt för henne..

Hon har försökt med panik-meddelandet "jag MÅSTE prata med dig, verkligen MÅSTE Madde" och så nu idag ett meddelande där hon tackar mig för allt jag gjort för henne och förlåt för allt och att hon nu mår bra, att hon inte är den där lilla lömska horan eller ?

jag vet faktiskt inte vad hon ville ha ut av meddelandet hon skickade, eftersom jag total ignorerade förra meddelandet,visade tydligt att jag inte vill vara något för eller till henne,vill inte höra något ifrån henne.

jaha ?? hon mår bra - jag bryr mig inte, bryr mig inte alls om vem hon är,vem hon är med, hur hon mår eller någonting. jag bryr mig helt enkelt inte!

men nu borde det ju inte komma fler meddelanden, nu borde hon ju ha fått säga vad hon nu ville ha sagt eller nåt.

jag vill inte bli påmind om henne, jag vill radera bort henne helt från mitt liv. För jag offrade massor av år för att bara göra andra glada och nöjda och så fick jag absolut ingenting tillbaka.

Visst, jag var stark till att göra det då men det äter ändå upp en förr eller senare- att bara göra saker för andra.

Nu är jag viktigare än alla andra! hur stark jag än blir så har jag lovat mig själv att aldrig offra så mycket av mig själv igen -för där är inte en männsika som kan gottgöra mitt egna Jag. Förlorar jag mig själv så är där helt plötsligt ingen längre, har aldrig varit..

Det enda jag fick ut av den familjen var dyrbara lärdomar, jag har lärt mig vad jag INTE ska ha för människor runt mig :)

Ur något dåligt kommer alltid något bra säger dom ju ;)

Bara hon kan sluta höra av sig, för jag pallar inte att hon om ännu ett år ska dra upp sig själv i mitt liv igen.

hon är så lik sin mamma, så ego! vill kräkas över henne, det är typ det enda..

"nu mår JAG bra så nu är allt glömt och allt kan gå tillbaka till normlat"

-Nej ego-hora! du kommer alltid vara smutts i mina ögon, såna som du förändras inte, hur mycket saker som än förändras runt dig så kommer du alltid vara denna hemska lilla lilla människa. det har bevisats under många många år, och i generationer!

Hon läser inte denna bloggen- jag försöker aldrig provocera fram något, jag behövde bara skriva av mig om det. och jag svarade inte på hennes "fina" meddelande, så för henne så är jag lika långt bort som jag varit det senaste året.

Hoppas hon inte går över gränsen och tror hon kan komma fram till mig bara eftersom jag inte svarar henne, för då nockar jag nog henne. jag har drömmar om att hon och hennes familj utplånas från jordens yta...! Thats the hate när man väl pratar om henne/dom.

jag vill aldrig mer träffa på dessa människorna, aldrig aldrig mer. Hur kan dom INTE förstå det med tanke på allt dom gjort och sagt om mig ??? hur har man mage att gå tillbaka till någon som man inte förtjänar ?? skäms man inte ?

Så mycket skit jag har fått genomgå pga dom....

aja, jag brydde ju inte mig :P Så ska inte sitta här och göra snyft historia nu haha.

Jag hoppas inte jag behöver höra mer ifrån henne nu iaf.. inte ens snälla ord vill jag ha ifrån henne, ingenting, absolut ingenting!