Direktlänk till inlägg 24 oktober 2012
Sov 12 timmar inatt. Deckade tungt halv tolv. Vaknade upp och var helt chockad.
Ringde mamma, och hennes humör smittade av sig till mig och jag blev orolig, stressad och fruktansvärt irriterad. Och i det resulterade att jag heeelt tappade tron på mig själv.
Det är helt sjukt hur man kan nedvärdera sig själv så otroligt mycket. Jag ser det så tydligt hur jag bara sparkar och sparkar på mig själv trots att jag ser mig själv tappa luften gång efter gång.
jag blir så arg och den ilskan har ingenstans att ta vägen tror jag, så den river upp sig själv typ, mig själv då alltså.
Hemskt konstig kroppen och hjärnan alltså. Mitt sinne (eller själ?) förstår ju bättre, det är hjärnan som är dum i huvudet och kroppen följer efter som om den oxå hade något allvarligt fel.
Kan man prata så om sig själv ? Man förstår felet på sig själv men kan inte stoppa det ?
-det är bullshit att du kan ändra dig bara för att du är medveten.
Jag är så jävla medveten, jag känner ingen som vet mer än mig (det lät ju så jävla typiskt mig oxå),men alltså jag förstår mig på alla dom här fucked up tankarna jag känner -men jag vet inte vad jag ska göra åt dom. Det blir bara kaos och det slutar med att jag hugger ner mig själv,gräver ner mig och syns eller hörs inte mer.
jag vill inte ha det så, absolut inte - jag är bättre än så! Jag känner mig själv, jag är suuuper garl!
jag är trött på det här, jag är verkligen trött. För jag uppfattas nog annorlunda med hur sanningen egentligen är. jag döljer sanningen för bra, och helt utan att egetnligen anstränga mig, eller ha någon anledning. För sanningen är bättre än lögnen - men jag är rädd för något där tror jag, eller vågar jag inte hoppas på något bra ? nedvärderar jag mig så mycket ?? ....
men jag vet inte vad jag ska göra. jag förstår inte vad jag ska göra ?
Hur fan gör alla andra i livet ?
Var snäll, men någon blir ju alltid sårad ?? Hur funkar det då ?
Hur följer jag min väg när allt snurrar ?
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...