Direktlänk till inlägg 21 april 2012
Det här som jag kommer skriva om nu, har jag tagit från paow. Men det var så bra och passade så bra in på mig att jag var tvungen att ta den ifrån henne.
Jag hoppas inte hon blir sur över detta om hon upptäcker det - JAG kan inte hjälpa att mitt liv ser/såg lika dant ut...
Dock har jag ändrat lite, för att vara mer Jag liksom :)
Jag är en slacker. Och jag har alltid gjort vad jag vill, hur jag vill, när jag vill. Jag älskar att ta saker i min egen takt och vill alltid prioriterar mig själv i första hand. (jag var sådan innan, innan depressionen och alla negativa tankar. Idag kämpar jag mer om att hålla fast vid den Madde) Är det egoistiskt? Eller bara fult att erkänna?
Det har aldrig gått att ändra på mig. Det har mamma sagt. Jag är uppvuxen i en bra familj och har alltid haft det bra ställt. Men ändå så har jag struntat i skolan, hamnat i fel kretsar och smygrökte när jag var 12.. Är det mins föräldrars fel? Jag trycker inte folk borde skylla på dom. Dom har alltid gjort allt för mig. Och jag uppskattar det, nu i efterhand. Önskar att jag gjort det när jag var yngre, och att jag skött skolan. Men nu är det ju inte så, saker jag inte är intresserad av lär jag mig inte. Tyvärr så är jag rätt svårlärd. Men gillar jag något, så lär jag mig det på en gång.
Har faktiskt en hel del att skriva om ego,hur jag ser på det där. men jag orkar inte riktigt nu.
Jag tycker att ego är bra att vara, ego med sunt förnuft. Ego som vandrar över folk för att komma till sitt mål, är baaad egon! :P
Men som sagt, en annan dag ^^
Hur ego är du ?
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...