Direktlänk till inlägg 17 april 2011
Min pojkvän sover fortfarande, och jag håller på att bli skit deprimerad.
Stör mig på så mycket, på så många. Varför har jag hamnat med dom falskaste på jorden ? är det något jävla syndrom som alla lider av i den här kommunen eller ? Eller ljuger folk verkligen så mycket och snackar så mycket skit om varandra ?
Har tex en tjejkompis. hon snackar nog skit om alla tror jag, till och med mig. Men ändå anser hon att hon är den bästa kompisen, att ingen är som hon för hon är en BRA väldigt bra kompis. Nä, det är hon inte. Hon är jättefalsk. Lite mellanastadie nivå, eller högstadiet kanske. Jag får höra skitsnack om dom hon umgås med iaf 2 gånger i veckan. Och det värsta är att dom hon umgås med, dom verkar inte tycka om henne jättemycket heller eftersom dom också pratar om henne bakom hennes rygg.
Jag förstår inte hur man kan vilja ha en sån vänskap. Där man egentligen ogillar hur ens kompis är, hur personen beter sig etc etc men ändå umgås nästintill varje dag med människan.
Stör mig på falskheten hos alla, hur falska alla är. Eller kanske är det jag som vill leva i en fantasi värld värre än eva och adams paradis, där allt var osyldigt,ärligt och härligt.
Fröken "hypnos" var inte frisk idag heller. Så det blir möte på torsdag istället.
Idag, skulle jag städa och fixa och dona. Har kli i fingrarna att shoppa ihjäl mig, heminredning, ny soffa,lampor,hyllor etc etc. Hatar att det inte går!!
men det blir nog depp på soffan hela dagen, lite panik senare kanske. livet är meningslöst.
inte så bra, men bättre än va allt är idag.
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...