Direktlänk till inlägg 4 januari 2011
jag borde skriva om hur min dag började igår. Men jag pallar inte just nu, kanske gör det senare idag.
Fick total sinne! Kunde inte kontrollera mig och min pojkvän blev rädd för mig för första gången. Han hade aldrig sett mig sån sa han.
20 skeunder psykbryt och en skadad hand + ett stort bit märke i min pojkväns arm (!!!!!!)
Sjukt beteende, riktigt sjukt!
jag borde skriva av mig om det, pga att jag nog egentligen inte fattade vad som hände. Efter psykbrytet och allt lagt sig så hade jag ingen ånger alls, det var helt bortblåst hela händelsen. Precis som att jag lurar mig själv till att händelsen aldrig inträffat.
Jag måste ta in det, och se till att det aldrig aldrig händer igen. Nästa gång så vet jag inte vad som händer. Allting accelererar varje gång. Det började med en söndrig spegel för snart ett år sedan. Fick sinne då oxå och puttade min älskade sambo rakt in i spglen så den välte och gick sönder.
Min mobil är oxå helt sönder nu. den pallade inte att bli kastad i väggen fler gånger, speciellt inte med den kraften jag fick från....... ja var nu all den styrka och kraft kom ifrån igår. Jag var hulken!
men jag skriver om det, senare idag :)
Älskling Dinny Tack för att du står ut med mig och älskar mig ovärderligt varje dag, tack för allt du gör för mig, tack för att du är så förbannat jävla underbar.
Min mamma ska oxå ha ett stort tack, jag tror minsann att hon iaf är i topp 10 bland dom bästa och finaste mammorna i världen. Hon är värd allt guld
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...