Direktlänk till inlägg 2 januari 2011
Orden snurrar bara runt i huvudet, jag hatar denna känslan. Det gör mig så ledsen att jag aldrig kan få må bra, aldrig helt bra. Skulle jag må bra så är det kanske någon timme om dagen, annars suger livet rätt hårt enligt mig.
Vaknade klockan 5 av att min pojkvän inte hade kommit in och lagt sig utan somnat på soffan. Mitt undermedvetna blir oroligt och nervöst och jag vaknar jätteledsen och sur. Blamar pojkvännen direkt, han vet att det blir sådär. Varför kan han inte göra mitt liv lite lättare ? När han VET hur jag blir.
Det är såklart inte hans fel, absolut inte. Men det känns bättre att kunna skylla på någon för sitt psykiskt dåliga mående, det tar inte bort den hemska känslan, så onödigt att försöka ljuga för sig själv och såra andra människor. För min pojkvän blir jätteledsen om han får reda på att jag vaknat och mått såhär, och om jag dessutom skyller allt på honom.
Min dag är förstörd nu, jag vet att så ska man absolut inte tänka- för då blir det så.
Men jag ska faktistk jobba senare idag, hela kvällen. När det är dax att gå till jobbet så önskar jag hellre att få gå och lägga mig. Det stressar mig. Jag har någon adhd eller what ever(trots utredning på psyk där dom påstår att jag är fullt normal) för jag klarar inte hantera sånt här. En normal människa hade inte tänkt så mycket på det, utan kanske fixat och donat lite och sen lagt sig lite på förmiddagen och vilat för att sen kunna gå till jobbet. Jag är för stressad för det, trots att jag då enbart har den jobb tiden som ett måste denna veckan. Annars är jag helt ledig. Jag vet alltså om att jag inte behöver stressa upp mig, jag behöver inte tänka på 10000 olika saker och oroa mig över grejer jag aldrig kommer ha kontroll över.
Jag mår jättedåligt, det gör ont i hela kroppen,skakar i hela koppen, gråter hysteriskt innombords! Jag förtjänar inte det här, jag gör verkligen inte det. Varför mår jag så dåligt ? Varför kan jag inte få må bra och vara tacksam över det lilla. Varför ? Ber jag till en Gud som inte finns ?
Då är vi här,med facit i handen. Det blev som jag egentligen visste om hela tiden. Det funkade inte,inte alls! Får berätta mer om det en annan dag, sitter på telefonen och skriver ikväll och då är det jobbigt att skriva långa texter. Så hur må...
Nu får det ju vara slut på den här skiten jag och min sons pappa håller på med. Återigen försökte vi fixa allt vi lagt på hög, alla problem, alla bråk. Det gick bra i 6 dagar, som det ungefär brukar innan han och hans andra son kommer hem och beha...
Min mormor har blivit sjuk, eller hon har varit det ett tag nu. Hon har drabbats av Alzheimers. Vilket innebär att hon glömmer saker och personer, ja allt glömmer hon. Hon går tillbaka till ett ungt stadie i sitt liv och förstår inte alls verklighete...
Men ja, så är det. Det var längesen jag kände lugnet och tiden till att skriva ner mina tankar och händelser. Men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite. Jag har så mycket ilska inom mig så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Räcker något...